Du måste vaccinera dig med tålamod, cm för cm vinna hans förtroende Han kommer lära dig massor, ibland måste du bli lite mer bestämd men 80% er tid minst måste bestå av kel och till lit.

Kan du lyfta bakhovarna om ett år ska du vara väldigt nöjd, det låter som människan har svikit hästen och nu måste du övertyga honom om att mänskligheten inte är ond.

Jag vet inte hur läge du hållit på med det låter som du kommit långt från de förutsättningar du har och hans förflutna.

Ett tips för att på ett säkert sätt få börja borsta bakben är att borsta med en golvborste. Alltså en stor borste med skaft på. Då håller du dig på säkert avstånd och kan fortsätta borsta trots att han viftar med benen.

Så småningom kan du också börja lyfta bakhovarna med hjälp av skaft delen på borsten, genom att sätta skaftet under kotan (i karleden) och lyfta försiktigt.

Men börja med att försöka borsta först.

#2 där var det lite NH och den praktiska vägen sådant gillar jag

#3 ibland kan man behöva lite konkreta tips och förslag…

#4 håller med till 100% kvasten är bra som förängd arm

Jag skulle då inte använda en sopkvast på en osäker och rädd ponny? kan ju skrämma livet ur den ännu mer…

Hur länge har du haft honom? 

Det enda som hjälper är mycket tid, tålamod och konsekvent hanterande, var lugn och fast i handen, blir du minsta osäker och rädd så känner han det direkt och då späder du bara på hans osäkerhet och backar upp hans tankar om att det är farligt.

Försök förstå varför han slår? är han rädd? eller är det en annan anledning?

Börja med att borsta honom som vanligt från framdelen till bakdelen och om han spänner sig/reagerar, prata med honom, backa tillbaka en bit och klappa honom, och jobba sedan bakåt igen….hela tiden i myrsteg och beröm när han gör rätt, gärna någon liten godis när han är duktig, men håll koll så att han är avslappnad och bekväm i situationen, gärna om du tränar sånt här efter han är motionerad då han inte har så mycket överskotts energi.

Många är rädda om öronen så det är inte så ovanligt, prova att ge honom något gott i en hink och stryk honom mjuk från halsen och jobba dig upp till huvudet, klia längs mankammen, det gillar det flesta men kastar han upp huvudet så backa tillbaka en bit och börja jobba uppåt huvudet igen, allt måste gå långsamt och kan ta månader men till slut så är jag övertygade om att han kommer acceptera att du tar på hans öron….viktigast är lugna, långsamma rörelser när du är runt huvudet så han hinner att se vad du gör och så han inte blir skrämd….. en del viftar med händerna och rör sig fort när dom är i stallet och det är det få hästar som tycker om…. lugnt och mjukt men ändå bestämt utan tvekan… viktigast av allt, bli inte arg eller irriterad, det är stor skillnad på ett bestämt nej och ett argt nej. Kom ihåg att det här inte är hans fel utan det är människan som fallerat i tidigare hantering.

Det gäller ju att vända dåliga erfarenheter till positiva upplevelser, det ska vara mysigt att bli ompysslad och vara nära människor,

Jag har en lång pinne och längst ut på den har jag satt en vante som jag stoppat mjukt, den hanvänder jag för att immunisera hästar på avstånd så jag inte riskerar att bli sparkad.

Kvasten om man borstar mjuk kan vara ungefär det samma

Problemet är inte som alla verkar tro att jag inte får ta på benen. Det är när själva lyftet och fasthållandet ska ske.

#8 då lyfter så lite som möjligt och håller så kort tid som möjligt så att hästen inte känner sig låst och sen ökar du kraven väldigt långsamt.

Men du har ju fortfarande problem med att ta i hoven så nöj dig med det så länge, det får väll dröja ett bra tag innan du kan ta ut en hovslagare men du kan inte tvinga fram förtroende.

Det låter som normala problem hos en häst som blivit för lite hanterad. Om det är en stark häst som slår blixtsnabbt ifrån sig när man försöker lyfta bakfoten så brukar jag faktiskt be någon starkare person hålla. Hästen måste få upptäcka att man inte skadar den. Låt den rycka och tala lugnt samtidigt, eventuellt vik ner ett öra. Har varit med om vuxna welshar av sektion A, B och D som vi fått från UK, där de gått vilda eller bara på lösdrift. Kan vara hopplösa med att få lyfta bakbenen, de brukar tom lägga sig ner för att de bara inte vill. Kan vara mycket frustrerande och visst kan det vara svårt att hålla sig lugn . Låt det ta tid och ge inte upp. Unghästar är vänligt sinnade (oftast) och bara de förstår vad du vill så brukar det gå bra. Är det en äldre häst så kan den skaffat sig egen erfarenhet av människor och då är det ett tuffare jobb. Lycka till!

Repetera repetera repetera, det är det som gäller..

Hur länge har du haft din ponny?

Har sj en häst som var både bakrädd och huvudskygg.

Nu efter 7 år är det inga problem med bakskyggheten, har hundar med ut i skogen som springer runt han utan att han bryr sig särskilt. Bara att lyfta lite och kort så att han inte hinner ta ner benen utan att det är du som släpper ner det. Min kille var inte heller särskilt förtjust i att man skulle lyfta bakhovarna men man fick ta lite i taget och skynda långsamt.

Han är fortfarande lite rädd om sina öron men han har börjat förstå att jag inte vill han illa så han har tom börja sänka huvudet och njuta av att jag borstar han i pannan och då går det även att borsta MKT försiktigt på öronen, men man måste läsa av han hela tiden. Märker jag att han spänner sig backar jag ett steg för att han inte ska känna sig "fast". Jag hoppas att jag iaf inom kanske 2-3 år ska kunna ta på öronen utan att behöva borsta i pannan först samt att kunna borsta direkt på sidan av huvudet, allt jag gör med huvudet måste komma från pannan, med undantag för ganaschen.

Jag är inte heller en person med särskilt mkt tålamod men jag har fått lära mig att behärska mig och ta det lugnt och ibland backa ett par steg, vilket har resulterat i att mitt tålamod har blivit MKT bättre. När tålamodet blir bättre blir man lugnare vilket hästen känner och då kan slappna av, eller iallafall fundera på att börja slappna av, det blir en god cirkel..

A och O i all hästhantering är tålamod och lugn….man kommer ingen vart om man blir arg… konsekvens är också ett annat viktigt ord, ypperligt viktigt..

Det är ett väldigt bra sätt att lära sig att tygla ev. humör, hästen läser av dig på nolltid….den vet när du blir arg innan du vet det…. blir du rädd blir hästen det troligtvis också….mer eller mindre… att jobba med hästar/ponnyer som inte haft det lätt eller är ohanterade är det mest belönande man kan göra, man lär sig ofantligt mycket om kommunikation

sen är hästen ett levande djur, ingen maskin som kan/ska utföra allt du begär dag efter dag, på sekunden….dom har också sina dåliga dagar och måste få tillåtelse att fundera på det man frågat om

Allt är löst nu! Men tack för allas tips och förslag. Jag använde mig tillslut utav ett grimskaft för att få mer kraft och för att kunna stå längre bak så att han inte sparkade mig. Tog ca 2 dagar och nu lyfter han självmant, behöver bara säga Tack.

Han är jättefin och hur snäll och lugn som helst i all hantering.. Väldigt social och vill alltid vara med och titta överallt.

Har haft sadel på sig och jag har även hängt på honom utan någon som helst reaktion.

Dock blir han för liten för mig så han är tillsalu!

Men om du inte fick lyfta benen, kan ni ju inte verka hovarna på han? Eller? I så fall borde han väl ha meterlånga hovar nu, eller har jag missat något?

#14 Nej jag kunde inte verka hovarna på honom. Min hovslagare kom ut och konstaterade att han inte blivit verkad på säkert minst 5 månader och han gjorde ett tappert försök men kom inte i närheten. Så jag ställde honom i en hage med mycket sten, berg osv och vi gick massa promenader på både asfalt och grus och inom ett par dagar hade han självmant slitit ner fötterna.

Nu får jag som sagt lyfta och hålla alla och hovslagaren kommer ut med jämna mellanrum.

Jag skulle inte tvinga mig på med varken kvast eller borstar!
Ta ut en equiteraeut och gör en koll av hästen, det är mycket möjligt att han är tex sned i korset eller har nervkläm och då gör det väldigt ont att lyfta bak! Vi hade ett halvblod i stallet med samma problem och det visade sig att han hade en svårutredd diagnos, det såg ut och symtomen var lika dem för shivering men allt berodde på att si-leden och kringliggande nerver var klämda pga en förskjutning i korset (vi fick för övrigt ge honom lugnande i doser att han näst intill var totalt sederad) och sen gick det att korrigera hans bäcken och kors. Nu kan hans ägare för första gången sen hon köpte honom för 6 år sedan kratsa hovarna bak och tillochmed verka honom själv utan problem.
Hade det varit min häst hade jag gärna använt mig av uteslutningsmetoden för att även kunna försäkra mig om att jag inte begär för mycket av min häst, såsom att uthärda nervkläm när jag vill kratsa hovar speciellt med tanke på historian bakom honom.

Min ena häst var fruktansvärt misshandlad och vanvårdad när jag fick henne och jag fick aldrig klappa henne eller komma för nära men med tid och tålamod så byggdes förtroendet upp och vi kunde mysa i timmar och jag fick röra och rykta överallt men absolut inte röra henne bakom öronen vid nacken, jag lät bli och tog istället ut en BRA equiterapeut och vips, det visade sig att hon var helt låst och förskjuten i atlaskotan och pga det hade hon även inflammationer i hinnsäckarna som ligger mellan kotorna ungefär som våra minisker i knät vilket gjorde superont! Vi lösgjorde atlaskotan och behandlade med laser och efter det har jag inte haft några problem alls att klia henna bakom öronen. 

Lycka till och ge inte upp!