Hur är era hingstar?
Jag komm att tänka på det när jag skrev mitt alla hjärtans dag inlägg - hur är era hingstar som hingstar?
Har ni dem står avskiljt från andra hästar i stallet?
Går det bredvid stona vid hagarna eller går de en bit bort?
Har era hingstar sällskap i hagen eller går de själva?
Rider ni era hingstar själva eller fungerar de bra att rida ut tillsammans med någon?
Hur är era hingstar där de får träffa ston (om de inte står bredvid någon i boxen/hagarna annars t.ex)? Eller hur är det när de får hälsa på andra hingstar för den delen?
Hakuna matata!
(Ni behöver inte alls läsa mitt inlägg, jag lyckas alltid göra dem alldeles för långa…)
För min del så känner jag att jag har väldigt trevliga hingstar, och det stör inte i vardagen att de är hingstar på något vis. Vi behandlar dem precis som alla de andra hästarna, och det krävs inget särskillt handlag för just dem. Nu är det väll inte så vanligt innom welshrasen skulle jag tro, men jag tycker verkligen synd om de som måste leda sina hingstar i träns och som varken kan ha sina hingstar i samma stall eller ha hagarna så att hingstarna inte kan se de andra stona.
Våra hagar har ett par meter emellan och går således inte "tråd i tråd" (för sökerhets skull ifall något sto skulel sparka eller liknande), men både sto och hingstar kan som så gå bredvid varandra utan problem, och de vandrar aldrig längst staketet eller blir oroliga om någon "försvinner" eller liknande.
Mille och Acke går tyvärr inte tillsammans (och de går ensamma i sina hagar), de står gärna och kliar varandra över boxdörren och småkivas lite, men vi har inte vågat släppa ihop dem med tanke på att gamelgubben är så gammal (och är helt klart i ett underläge mot Mille) och så smal, så OM de skulle börja bråka så har Acke inte en suc att sätta emot även om han kanske trot det.
Jag skulle dock vilja försöka skaffa ett sällskap till Mille i framtiden, problemet är bara att de vallacker han INTE trott varit ston (och fungerat bra med annars) såklart inte varit till salu, och de jag haft här hemma för att prova har han bara trott varit ett sto. Så jag funderar nästan på om jag ska försöka hitta en trevlig hingst han kan gå med om han inte får gå på fribetäckning med något sto i framtiden.
Inne har vi sedan gamla tider hela boxväggar mellan boxarna (gallet mot gången) och hingstarna kan således inte stå och hälsa på stona hela tiden. Acke skulle nog kunna tänkas vara ganska jobbig om han stod galler i galler med ett sto, men Mille tänkte jag försöka prova med att ha galler till när jag får ekonomi till det. Till stona har jag bara plockat bort väggen så att de kan hälsa över kanten på varandra.
Gamla Acke är normalt sett en väldig gentleman. Vem som helst kan ta honom från hagen, brorsonen har fått hämta in honom från hagen själv sedan han var 5. Han är totalt ointresserad av andra hingstar, lyfter inte ens ena örat om de så går förbi mitt framför näsan…
Ston är till vardags inget sädär jätteintressant, visst kan han stanna framför något av stonas boxar när man ska gå in och "flirta" lite, och ute i hagarna skiter han fullständigt i vad stona gör.
Man får dock passa så han inte får hälsa för länge på något sto, då kan det slå om till betäckning i skallen, och man får inte hälsa på ett sto som är brunstigt och försöka dra honom därifrån utan att passa sig ifall han reser sig emot en (för att betäcka). Han är tyvärr en såndär som "våldsbetäcker" stona, vilket är det enda minuset jag kan komma på med honom.
När Acke rids är han dock totalt "nollställd" vad det gäller andra hästar. Då spelar det ingen roll om han ens har ett högbrunstigt sto framför sig, han lyssnar totalt på ryttaren. Verkligen en trevlig barnponny i övrigt, och skulle lätt ha kunnat passa som led-rein ponny! ^^
Mille är en väldigt cool kille att ha å göra med för det mesta. Han är den bästa nybörjar-ponnyn vi har och en väldigt trevlig ridonny! Den bästa ridegenskapen han har är att han är så kännslig, så även de minsta barnen kan få sin vilja igenom när de rider. Om han inte förstår vad ryttaren menar så stannar han (alltså inte tvärnitar utan saktar av/gör inget alls och bara forstätter med det han gjorde innan), och försöker någon "sparka" på honom eller rycker i munnen står han som gjutet tills man ber snällt, då är han med i leken igen. (Ni kan gissa om det gick fort att "rehabilitera" ridskolebarn som fått sparka på ridskolehästarna… Ju mer de sparkade destå mer still stod han hihi!). Han är dessutom väldig mysig att rida ut på då han är lugn som en filbunke fastän han mött en vägskrapa, och han är lagom pigg både bortåt och hemmåt. Preis sådär lagom så man varken behöver hålla emot eller driva på ^^
När det kommer till hantering är Mille dock lite av en "enmanshäst", eller rättare sagt innan han fått förtroende för någon så lyssnar han inte alls. Mamma min tycker att hästen är "oregerlig" som bara suger åt sig när hon drämmer till honom med spöt när hon vill att han ska backa (nej hon får inte hantera honom längre…), medan ungarna som rider honom kan få honom att backa enbart med hjälp av rösten från marken (snacka om "tvärt emot strömmen" lol). Han är dock lite kaxigare när man leder honom även om han egentligen inte gör något dumt direkt, men han ska väll inte ledas av barn om man säger så. På det viset är det lite synd att inte vem som helst kan hantera honom hur som helst, men en fördel är åtminstone att han aldrig någonsain skulle göra en fluga förnär varken i boxen eller i stallgången, och han har inte en tanke på något sådan när han rider heller.
Vad det gäller ston så har han ju i och för sig inte betäckt ännu, så det kan väll säkert spela roll, men han vet defenitivt vad som gäller när de är brunstiga. Men som det är idag lyssnar han på mig i första hand. Säger jag ett bestämt "nej" så vet han att han inte får "fjanta" sig. Och det är otroligt skönt att kunna rida med såväl hingstar som ston utan att behöva tänka på att någon kommer lite för nära eller att de rent av kummer upp i rumpan på varandra. Andra hingstar (som han inte känner, för de bryr han sig inte alls om) kan vara lite intressant i början, men efter ett tag behandlar han dem mest som luft.
Mille har inte heller några problem att t.ex åka tranapsort med andra hästar, och står snällt bredvid den han hamnar med :) Han har till och med fått en vallack liggandes (som hoppat över bommen) med huvudet mellan hans framben, och han stod och tröstade pojken medan insatser gjordes för att få ut dem. (Unghästen var inte min, och detta hände när transporten stog stilla, vi vet inte riktigt varför han hoppade då han stått så lugnt hela tiden, men ingen blev skadad i.af!)
Hakuna matata!

Oj om jag ska skriva lika ingående om våra hingstar som du skrev om dina blir jag aldrig klar!
Alla hingstarna är individuella och vi behandlar våra ponnyer som individuella individer.
Vårt stall är uppbyggt runt hingstarna, som mest har vi haft 8 hingstar i avel samtidigt.
Vi har welsh sek B på naturlig betäckning och Ridponnyhingstar på semin.
Våra ridponny hingstar står nos mot nos i stallet, går i hagarna bredvid varandra, med ston och betäcknings ston i hagarna runt om. Den enda som år några hagar bort mitt bland stona är Jaguar som inte tål dom andra hingstarna, han lever sitt liv med bara ston. Han går på en tråd el ca 70 cm hög och det händer att ston hälsar på honom eller föl, men han är inte intresserad av sällskap, bara kontroll.
Jaguar är den bästa brunstkontrolleraren av alla, han betäcker endast i slutet av brunsten, då med bara grimma, han skulle aldrig ens fälla ut, om inte stoet var halvvägs i brunsten. Att leda kan ett litet barn göra och han är det coolaste man kan se!
Waldemar går uppe vid ridponnyerna och trivs bra ute bredvid dom andra hingstarna. Leds i grimma och grimskaft!
S Dancer är den snällaste av dom alla, känslig men en ödmjuk snäll hingst, som med sadel på ryggen aldrig skulle se åt ett sto, utan sadel betäcker han gärna, men har de senaste 7 åren gått på semin.
Elegant - har vi tävlat upp till ELIT och han sköter sig, en tuff hingst som skriver sina egna regler, snäll och även han leds i grimma och grimskaft!
EG Pauli, skulle aldrig sänka sig så lågt att han fjäskar för ett sto eller en hingst, står hos Madeleine i hennes utbildningstall, van att resa och tävlar på MSV nivå bland hästar. Han kan få vilken stimmig unghingst som helst att stänga munnen och aldrig öppna den igen, han är hög i rang och använder endast blicken som vapen!
Speyksbosch Diablo, sköts och rids av barn (12 år) han är otroligt vänlig. Han står nu bredvid Pauli utan galler och dom drar varandra i manen.
Alla går att rida med andra hästar oavsett kön, vi har vanliga hagar med elstängsel det enda vi aldrig ändrar är rutinerna, samma hingst går ut först och samma ordning in. Inga ändringar sker.
A och O är att hingstarna sköter sig, att stegra sig mot en människa är fullständigt oacceptabelt, hur bra hingsten än skulle vara skulle kulorna ryka om han inte kan lyssna. En galen hingst ska omgående bli valack.
En annan sak är att dom kan hålla hull, dom ska kanske inte vara i utställnings kondition men snudd på, det är bara att ändra rutinerna tills hingsten mår bra!
2009 efter vår betäcknings sässong ställdes 4 hingstar ut i Augusti SDancer blev BIS i början på Augusti, Waldemar o Diablo var på Internationella utställningen i Holland, Diablo kom 2:a i sin utställningsklass 5 år gammal mot den då 11 åriga Champion De LUx
Jaguar ställdes ut på en av SWF utställningar, alla hade betäckt bland massor av ston hela sommaren
Ingen av våra hingstar går med varandra, jag skulle aldrig komma på tanken att prova, de har sin intigitet och trivs med att ha varandra bakom boxgaller eller staket!
#2 Vad roligt att höra! Alla de hingstar jag har sett live har ju sett så trevliiga ut så det var ännu roligare att höra de är så trevliga på hemmaplan! Skönt att det fungerar så bra med era rutiner =)
Hakuna matata!
Kul och intressant läsning för mig som nu snart skall få hem min första hingst som skall användas i avel här hos oss! Hoppas nu att vi hittar rutiner som passar honom och att han kommer att trivas här. Känns i a f som att ponnyhingstarna får leva ett mer naturligt hästliv än rid/trav/galopphingstarna.
Jag blev glatt överraskad då jag förde mitt fullblodssto på betäckning till en connamara/ridponnyuppfödare och jag såg att hingstarna hade ett socialt liv också. Det hade jag aldrig upplevt i ridhästvärlden! Är det månne lynnet på ponnyerna som gör det möjligt eller anses hbl/vbl/fbl hingstarna vara så värdefulla att de döms till ett liv i ensamhet?
#4 Kanske är det så. Om man tänker att värdet på en ponny sällan uppnår väldigt höga summor så väljer man nog hellre att kastrera en hingst med dåligt lynne. Ett halvblod som gjort bra prestationer har man liksom "råd" att få arbeta med på ett annorlunda vis. Eller något liknande… Tror helt klart att sporten har ett finger med i spelet i.af. Men det finns ju fortfarande gudasnälla hingstar som presterar bra med såklart!
Hakuna matata!

Jag tror att vikten av att bara använda de harmoniska individerna i avel till ponnyer är A och O. Ja är ofta ensam här med mina hingstar och dom måste kunna uppföra sig.
Om en hingst stressar och inte mår bra då ska man verklien överväga om hingsten ska vara i avel. Ponnyn måste gå att hantera för avkommorna ska ju bli barnponnyer.
Jag tror man ser mellan fingrarna ju mindre hingsten är, våra hingstar är mellan 133 cm - 152 cm, inte lika kul att hantera en sprattlande hingst på en 150 som en på 115 cm.
Alla ni som var på Salsta kommer väl ihåg hur kul det var när riks var där för många år sedan. Vår Dancer fick stå bland stona och bredvid honom stod ett brunstigt sto, snett bakom stod Acrobat tror jag det var, och dom fick noskontakt!
Alla cobhingstar hade dom ställt i ett vanlit stall, men min fick stå bland stona. Det var fruktansvärt, och när han hade stått så i en natt, var han knappt kontaktbar, som tur var hjälpte Johan Becker oss så han blev visad. Denna otroligt trevliga snälla individ blev felplacerad och allt blev fel! Så även den lugnaste individ kan bli tokig :).
Alla tyckte en liten hingst var gullig när dom kommer ut på arenan och taktar och "hingstar" men ingen tycker att en 148 cm högrest hingst är rolig bland folk som "hingstar sig"
2009 var samma hingst på Riks i Ljungbyhed och blev BIS han hade även där i samma ring brunstiga ston, men det löste sig så bra att han upptäckte ridhusets spegel, och där inne stod en svart skönhet som han inte kunde ta ögonen ifrån ;)

Här går alla hingstar ihop från shetland till welsh just nu .
I den hagen går 2 st godkända shetlandshingstar också :D
De går rätt så närma stona och kan se dem inga problem med det heller .
Just nu har jag ingen hingst inriden men de ska förhoppningsvis bli så nu till våren .
Har inga problem med dem över huvudetaget utan de är fina , tror att de blir rätt så harmoniska när de får lev i flock som våra gör och de går ju även på lösdrift och ute året om :D
#7 Ja jag tror att det gör mycket på vissa individer att även hingstar får gå i flock, de är ju flockdjur lika mycket de och dras gärna till varandra i det vilda i jakt efter ston att bilda flock med.
Säkerligen blir de som bara är lite busiga/rastlösa mer harmoniska i en flock då dom kan få ta ut sitt lek och sociala beteende på andra hästar och på så vis slipper bli rastlösa (och annars istället behöver mer aktivering för att hålla sig glada).
Jag önskar att jag haft mer vetskap när vi köpte Mille (han kom till oss som 6 månader och fick gå i egen hage redan då), om hur viktigt att det är att unghästar får gå i flock och gärna med jämnåriga. Me sån't är inte lätt att veta när man är 13 och har en mamma som tycker att alla hästar ska hanteras som maskiner och ha respekt (vara räd) för människan… Men jag har inte gett upp hoppet om att hitta en kompis till honom!
Hakuna matata!

Våra unghingstar går naturlivis i flock, men att släppa ihop äldre hingstar skulle jag aldrig göra, dom behöver sin integritet och är fullständigt nöjda med att veta var dom andra är.
Jag vet att det är vanligt med mindre raser att hingstar går ihop!! Även sek B men mina sek B passar inte att gå ihop med andra, det skulle förmodligen sluta i en katastrof. Min ena sek B hingst vill inte ens gå med ston.

Mina hingstar älskar att få gå ihop även vuxna :D de har sin rangordning och de är mindre kiv i hingsthagen än i sto hagen :D

Det är bara att gratulera, var inte längesedan två hingstar på ett stuteri här i Sverige kom ut och det gick så illa att den ena fick avlivas!
Att rekommendera att släppa ihop hingstar är en farlig sak att göra, att släppa ihop unghingstar är en sak men vuxna betäckande hingstar kan vara livsfarligt.
Jämnför inte shetlandsponnier och WM med stora RP och Cob hingstar! Min äldre Welsh hingst gick med en större ras som treåring och det höll på att kosta honom livet.
Jag vet att många stuterier har sina hingstar ihop på vintern och det fungerar, men det fungerar inte för alla individer.
Jag fick en lös hingst i stallet en gång, han visste precis vart han skulle, han gick till den som var hans ärkefiende, och höll på att riva hela stallet! Ingen annan var av intresse, hade han fått upp boxdörren hade han slagit ihjäl honom! Man har som ägare ansvar att skydda och se till att dom mår bra!
Jag tänker ofta på det tragiska som hände Molstabergs Max, allt var bra fram tills en ny hingst kom in i stallet, då gick allt snett!

#11 Finns även shetlandshingstar som gärna vill döda andra hingstar de är inte bara de största , det är faktiskt ingen skillnad på liten och stor häst samma sak allt beror på vad de är vana vid …
Jag har inte sagt att andra måste göra så bara att de funkar kanonbra hos oss och att våra hingstar är nöjda med sitt liv i flock 
Alla indivder är olika precis som vi människor, vad dom är van vid har nog inte så stor roll,
Vår svarta C, han vill absolut inte ha sällskap i hagen, inte ens en sparv…dom jagas ut direkt…. sen kan han gärna stå och småkivas lite med de andra hingstarna över sin dörr, men hans hage är hans…han gick med andra hingstar tills han var två och flyttade hit, var i ett bedrövligt skick när han kom så han har nog inte haft det lätt i flock.
Min gamla Jack har inga problem med varken ston eller valacker, men andra hingstar vill han inte ha i hagen….stå bredvid dom i box är inga problem alls, han har två hingstgrannar idag, varav den ena är en liten, kaxig bålgeting… dom piper åt varandra men inget mer.
Vi har totalt 7 hingstar på gården nu och alla går bredvid varandra i hagar, de två äldsta sektion C grabbarna har avstånd men inom synhåll för varandra, alla ston går i mitten av alla grabbar, fungerar bra. Dom ska fungera bland andra ute och i stall utan att vråla eller att man ska uppfatta dom som jobbiga eller ostyrbara. Visst en hingst är alltid en hingst och kan vakna ibland men dom ska absolut lyssna på vad man säger.

#14 Vad härliga de ser ut :D
Vi har i dagsläget Lafayette (halvbrorsa till Mille) sek a, 4 år o hingst, Toscano, sek a, 3 år hingst, Samson, sek a 5 år, val o Tristan sec d, 7 år, val.
Alla går tillsammans o det funkar hitills jättebra. Lafayette o Toscano är bästisar o bara måste nypa varandra så fort de kommer ut i hagen på morgonen. Alla hästar leker o busar med varandra o verkar trivas väldigt bra.
Måste också säga att både Lafayette o Toscano har ett underbart temprament o handskas av riktigt små barn utan problem. Lafayette rids ut tillsammans med ston o det funkar bra. Båda hingstarna kommer att kastreras i år.
Har ni dem står avskiljt från andra hästar i stallet?
Hingstarna står i ett eget stall.
Går det bredvid stona vid hagarna eller går de en bit bort?
De går bredvid ston och unghästar
Har era hingstar sällskap i hagen eller går de själva?
Har två hingstar och de går tillsammans, har de gjort sen lillen var 1 år, är nu 5 och 4 år.
Rider ni era hingstar själva eller fungerar de bra att rida ut tillsammans med någon?
Går bra att rida/köra både själv och med sällskap
Hur är era hingstar där de får träffa ston (om de inte står bredvid någon i boxen/hagarna annars t.ex)? Eller hur är det när de får hälsa på andra hingstar för den delen?
Lite skrikiga och ska visa upp sig bara..
Vår hingst Locksley Don Galliano står med ston, och går bredvid ston - här är en bild med honom till höger med sina avvanda döttrar. Han är den klokaste och snällaste 'pappa' vi haft. Han tycker om sällskap.
Han ÄR en hingst och kan prata, showa och dansa - men han är rätt duktigt på att veta när han ska vara hingst och när han bara är Donny :) Han bits aldrig och är en glad och positiv herre. Hans barn hälsar på pappa i boxen ibland ;) Det är första hingsten vi vågat bebisar gå in till, och jag tycker man ska vara väldigt försiktigt med sånt. Nu funkar det otroligt bra med vår pojke, men vi har haft hingstar som inte funkat med sällskap.
Han rids och tränas med ston, för vi har mest tjejer ;)
Jag tror det är typiskt welshar ;)
Locksley Stuteri, Welsh sektion B & Hopphästar av internationell standard
www.locksleystuteri.se
När jag var i Australien, var de till stor del har hästrn ute dygnet runt året runt, så såg jg ofta hingstar i flock. Ett ponnystuteri hade flera shettishingtar ihop i olika hagar, någon hingst gick med stoflock året runt och en hingst gik ensam. WM hingst gick med stoflock. När de hade ridponnyhingst gick han om jag minns rätt med ridhästar, måte varit valacker. En med mest arber hade hingsten själv, nu var han i en hage med tjurar, en bit bort. En med welsh A och B hade en helt underbar hag med säkert 15 avelshingstar ihop. Där betämde en sekt A, som alltid de minst tuffast sa ägaren. En gammelhingst gick ensam, nåon med ston, några andra gick två hingstar ihop.
Gräset är alltid grönare på andra sidan ^^