
Örontoffsar på utställning?
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Min cob är väkdigt rädd om öronen och det är omöjligt att klippa tofsarna ´som sticker ut utan att hon är sederad, har passat på vid två tillfällen då hon ändå varit det.
Hur viktigt är det inför en utställning att öronen är ansade. En cob ska väl inte vara rakad i öronen men det är ju inte så snyggt med tofsar som sticker ut, samtidigt känner jag att det är väl magstarkt att sedera henne enkom för detta.
Tofsar i öronen ska bort, liksom getskägg under hakan och på/mellan ganascher. Känselspröten skall dock absolut sparas.
Pröva att bremsa och ha en skarp sax så att det inte "nyper" i stråna när du klipper.
Slöa saxar att klippa öron med är ett otyg och leder till en öronrädd häst och fult klippresultat.
Lycka till

Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Tack för infon.
Brems skulle jag aldrig sätta på den hästen. Öron/nacke är ett stort traumaområde för henne och jag skulle aldrig få för mig att försöka tvinga henne. Det var tillräckligt svårt att tränsa henne efter att jag fått för mig att flugluva var en god idé… Och sedering för örontofsar, nej det känns inte rimligt. Får gå som det går då.
Getskägg etc är inget problem dock.
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Hade aldrig gjort något med hästen den inte tycker om bara för mitt egna höga nöjes skull. Har hon trauma för sitt huvud så hade jag inte rört det. Då hade hon fått behålla sina tofsar.
En vacker häst är ju en vacker häst - även med tofsar i öronen. Något svenska domare aldrig skulle sänka en bedömning för.

Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
jag har en envis ponny som aldrig vill klippa öronen och det slutade med bråk mellan oss.. till slut tog jag en handduk och la över ögonen så det blev svart och jag behövde inte bremsa :) nu har vi slutat bråka och öronklippningen går perfekt :D
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Träna mycket, helst varje dag med att ta på öronen, klipp i luften bredvid huvudet så hon lär sig ljudet och att det inte är något farligt, ge mycket beröm, godis? och förstärkt det positiva när hon gör rätt, börja inte bråka eller krångla med brems då blir det bara värre….på en del hjälper det som ovan säger att man håller för ögat så dom inte ser vad man gör. Vi brukar ha en hink med god mat när vi börjar med fölen, då har dom fullt upp att äta och märker/bryr sig inte så mycket om att man pysslar runt öronen.
Skulle hon nu råka ha örontofsar pga att hon är rädd får det väl vara så tills hon accepterar att bli klippt i öronen, det är inte värt ev. tråkigheter utan ta den tid hon behöver i lugn och ro.

Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
#5
Ja det är ungefär så jag tänker. Det går bra att klippa manen hela vägen men så fort man närmar sig öronen med händer eller nåt annat så går hon i baklås.
Hon är traumatiserad av nån anledning. Misstänker att man fångat in henne med lasso eller nåt i wales när hon skulle skiljas från flocken (gått på lösdrift i 2,5 år). Hon accepterar i stort sett allt annat man gör men öron/nacke, den skräcken sitter väldigt djupt uppenbarligen.
Jag har som sagt passat på att klippa när hon varit sederad vid utdragning av vargtand så det är inte några jättetofsar men det syns ju att öronen inte är tillfixade.
Men jag hoppas att en domare ser att hästen är välpresenterad för övrigt och förstår att det inte är en slump att öronen inte är trimmade.
Hur som helst är det ju för skojs skull hon ska visas och jag har ju aldrig visat häst tidigare så det lär nog inte bli örontofsarna som blr det största problemet :-)
Fast traumat bör ju jobbas bort.
Att den har tofsar kvar är ju inte hela världen men om den ska tävla mot en precis likvärdig så tar ju den bäst trimmade/förberedda hem priset. Men bråk är det ju inte värt. Men du bör ju satsa på att jobba bort traumat på sikt.

Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Naturligtvis är det något vi jobbar med, dagligen. Vissa dagar får jag tom komma till och klia bort lite flugor ur öronen, andra dagar blir hon stressad direkt.
Det jobbigaste är att det är ett steg fram och ett tillbaka känns det som. Allt annat går bara bättre och bättre men just detta sitter väldigt djupt rotat i henne. Värst tycker jag är att jag inte kan hjälpa henne med flugorna.

Jag har inga synpunkter på toffsar i öronen utan jag har synpunkter på att du säger; bremsa skulle jag aldrig göra!!!
Brems är en mycket bra uppfinning och det fungerar på nästan alla hästar, att tro att man skadar hästen visar en stor okunskap om hur bremsen fungerar.
Brems över nosen använder man av en anledning, när man sätter och vrider till frigörs ett hormon som har en lugnande effekt, det ger en sådan behaglig känsla av avslappning så hästen har ingen obahagskänsla kvar efteråt.
Vi som UL och seminerar mycket ston använder brems i väldigt många fall just för att skydda stona från att stimma så dom skadar sig under UL, vilket är mycket lätt hänt.
Vi hade ett halvblod som betedde sig som en idiot, när hon undersöktes, ägaren upplyste oss om att bremsa gick inte, har aldrig gått…. när ägaren hämtade stoet en vecka senare satte hästen frivilligt nosen i bremsen när hon skulle ULs.
Många hästar har sluppit obehag tack vare bremsen!

Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Och jag har haft häst som blivit helt tokig av att bli bremsade hos veterinären. Det är fint att det funkar på vissa men jag tänker inte riskera att det inte får avsedd effekt på en häst som redan har bekymmer, med resultatet att hennes tillit sjunker. I en nödsituation skulle jag prova det men inte annars.
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
brems ska ju vara en absolut sista utväg när inget annat fungerar om hästen agerar så att den kan skada sig själv, helst så ska man ju ha en väl fungerande häst i alla lägen, är dom tränad redan från föl så blir det sällan problem, vilket när dom gått som vildhäst i tex Wales inte är så lätt att få…..tyvärr så slarvas det mycket med sådant här med…
Dock så ska man vara försiktig, även med brems, det finns dom som inte blir lugna utan "går igång" på kroppens egna hormon och slår slint men oavsett så allt man kan undvika i "hjälpmedel" och att tvinga dom är att föredra, det finns mer än ofta en anledning till att dom reagerar, det är bättre att lösa det problemet istället.

Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Jag tycker det låter som om hon har en låsning i nackkotan. Vi har ett ridponnysto med exakt samma "trauma". Vi försökte med allt, det var tom svårt att sätta på grimman i början. Vi fick hjälp av en veterinär som kan kiropraktik också och han fixade till henne och tog bort låsningen. De flesta problemen är sedan som bortblåsta. Fundera på det. Det är värt ett försök, allt blir så mycket enklare sedan.
Lycka till!

Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Tack för tipset, men hon är kollad regelbundet av två olika mkt duktiga ET/kiropraktorer och nacken är ok. Tack och lov eftersom man i wales band fast henne och lät henne dra sig gul och blå för att kunna tränsa henne… Hon har heller inga problem att ställa i nacken vid träning/ridning.
Brems har en funktion till förutom att skydda Hästen från att skada sig. Den är också till för att skydda MÄNNISKAN från att bli skadad av hästen.
Det finns de som snedtänder på brems men de är få. Ungefär som att en del faktiskt snedtänder på sedering. Var kanske mer vanligt då man använde plegicil i.o.f.s

Precis vad jag tänkte skriva, det är i första hand för att inte människan ska bli skadat!
Det man i första hand gör är
1. Mat/godis
2. Brems
3. Sedering
Att inbilla sig att brems är elakt på något vis har fel då är det lika elakt att försöka rida in en häst, det är den inte heller menad att göra!
Ingen normalt funtad människa skadar sin häst med vilja, så åtgärder tas för att den starka hästen inte ska skada den betydlit svagare människan! :)