Vi har alla eller ska ha alla våra ridbara, vi har en kvar att rida in……självklart att dom ska vara ridbara….. även om dom är avelsston och går dräktiga så finns inga hinder till att dom rids och får lite motion och göra annat, våra blir alldeles tossiga när dom får komma ut en sväng i skogen eller lite löshopning som variation till hagen. Det blir ju inga tävlingar men lite lagom motion….tom vårt gamla sto är ridponny ibland…har aldrig tidigare haft sadel eller ryttare på sin rygg, inriden som 17åring och hon har inget alls emot det.

Idealet vore att att alla är körbara också men man får välja lite då dygnet bara har 24 timmar….önskar det vore 48 eller nåt….

Vi har de flesta endast i avelsboxen, vi koncentrerara oss på att utbilda hingstarna! Stona säljs oftast unga efter ett par föl, och de avelsston jag har kvar är både och!

Stona jag har är alla ridna eller har varit ridna. Har 2 kompisar som har ridskola så ibland lånar jag ut nåt sto ett år och sen betäcker året efter. Min gamla favorit, 20 år i år, mor till 14 föl om jag minns rätt, har alltid skrittats lite under dräktigheterna av stalltjejerna, och under ett år då hon inte var dräktig, var hon lite tävlingsponny till en flicka.

Alla våra ston rids och de flesta är inkörda. Många av dem har tävlat mellan fölen.

Jag tycker att alla hästar ska vara ridbara, avelston eller inte.

För min del har jag en plan att alla stona ska ridas in, just nu finns det så många unghästar som ska hanteras så tiden räcker inte till, ibland önskar man att man hade en hel stab av vuxna lugna ryttare som ville hjälpa till men det är en utopi. man är bara mäniska med 2 armar och ben och får helt enkelt ta tag i det som är viktigast.

Jag försöker att inte ha dåligt samvete för att de inte blir inridna. De har det bra med sin flock och sina föl och mycket annan mänsklig kontakt. Det viktigaste är att de är lugna och harmoniska.

Lämna bort en häst för inridning gör jag aldrig mera. jag har haft 2 stycken på sk inridning med ett uselt resultat, det är samma som att kasta pengarna i sjön. Nej det bästa är att rida in dem hemma på gården i lugn och ro.

När vi hade halvblodsaveln tyckte man att det väldigt viktigt att de var med på 3 årstest och 4 årskvalitè, och att de gärna tävlades också. I dag tycker jag inte att det är lika viktigt. Halvblodsston som var betckta trappade vi ner på träningen ungefär vid jultiden och fick sedan gå som vanliga ridhästar förutom att de inte hoppades. De reds sedan till sista veckan in i dräktigheten. De hade alla lätta fölningar och sattes försiktigt igång 1 månad efter fölningen med fölungen brevid. vi red ut i skogen och i padock, det fungerade jättebra. Mamman fick motion och fölungen fick se lite av världen.

Jag märker att jag har hamnat i Hallonqvist tråd avelsston och barbieideal…….

Vårat mål är att samtliga ston vi äger ska ha egna "meriter" dvs. ridna-tävlade-körda-utställda m.m.

  Då vi har Mountains och både jag mamma o syster är lite förstora så är vi främst inriktade på körning men försöker självklart ha små tjejer/killar som rider dom.

Kommade mål med ena stoet just nu är lagserie start 2010. Dom andra två blir det (med hårda tummar) föl till sommaren… /M