
Sek B Trav
Jag har hört mig till leda hur okunniga domare dömer ned Welsh ponnier med alldeles utmärkt trav Sec B trav och dömer ned dom p.g.a av raka framben!!!!!
Får inte exteriördomare etc som håller på med ponnyer lära sig hur de olika ponnierna ska röra sig. En sek B med höga knän har ju ett fel i sin gång. En sek B ska röra sig med bogfria raka framben, annars är inte ponnyn rastypisk!
Speciellt nu vid 3 årstest och kvalite när det används gångartsdomare som normalt endast dömer halvblod blir ju resultatet upp åt väggarna.
Har någon annan reflekterat över att welsh ponnyn får en felaktig bedömning på sina rörelser?
Jag vet att det skrevs om det här e. utställningen på Salsta att det var ingen sek B som rörde sig bra, det var många sek B som rörde sig alldeles utmärkt på Salsta!
Det är inte lätt det här med bedömningar.
Sen kan jag ha ett visst mått av föreståelse att icke-rasdomare har svårt med welshen som ras då de fyra sektionerna SKA röra sig olika enligt rasstandarden. Saxat ifrån reglementet:
Sektion A
Rörelser:
Livlig och energisk gång där frambenens rörelser skall komma från bogen och bakbenen arbeta med väl underställda hasor.
Tendens till viss knäaktion finns
Sektion B
Rörelser:
Långt vägvinnande steg där frambenens rörelser skall komma från bogen och bakbenen arbeta med väl underställda hasor
Sektion C
Rörelser:
Fria och kraftfulla. I travet ska knäet vara böjt och hela frambenet ska sträckas ut från bogen och så långt fram som möjligt. Hasarna ska böjas in under kroppen och steget ska hämtas rakt och kraftfullt
Sektion D
Rörelser:
Fria och kraftfulla. I travet ska knäet vara böjt och hela frambenet ska sträckas ut från bogen och så långt fram som möjligt. Hasarna ska böjas in under kroppen och steget ska hämtas rakt och kraftfullt
Där står det faktiskt klart och tydligt att det är markant skillnad i gång mellan A-B-C/D. Där ska C och D röra sig lika medans det är skillnad mellan A och B. Så helt lätt kan det inte vara, speciellt om man inte dömer welsh särskilt ofta. Och återigen hamnar vi på samma ruta Ett, det finns för få rasdomare för welsh.
man får ta och göra en noggrann undersökning innan man anmäler vilken domare som dömer, och om den passar för rasen så att säga.
Om Salsta kan jag inte säga mycket mer än vad jag kan läsa mig till i resultatlistan, och där blev jag väldigt förvånad över bedömningen på A där flera guldkorn blev neddömda, och på D kunde man konstatera att domaren gillar tyngre typer, det är allt jag vet. Kan tyvärr inte bidra med något om Sektion B men blir inte förvånad om det blev disskusioner, det blir det ofta fast kanske inte alltid markant.
Höga knärörelser kallas ju inte Cob-action för inte… Många tror nog att det gäller alla welsh men då skulle det ju hetat Welsh-action.
men ALLA domare borde lära sig de olika typerna av welsh… man vill ju inte visa för samma domare år ut och år in… man blir ju så förtvivlad att efter mycket träning och hårt arbete och få en domare som är måttligt intresserad och inte vet hur dom ska döma….
Efter x antal utställningar och premieringar så kan jag bara hitta 1 eller 2 punkter på 2 ponnys där domare dömt samma poäng eller har samstämmig kritik… inget vidare facit… det har skilt så mycket som 5 poäng på dessa två mellan två olika domare…
Det är skillnad på att visa på rasutställning och på treårstest och kvalitetsbedömning. Vid de sistnämnda arrangemangen döms gångarterna mer ur rid-perspektiv, och inte utefter rastyp. Har själv visat en sec C utan knäaktionen vilket kostade poäng både vid premiering och utställning, men fick betalt vid kvalitets, eftersom traven var mycket bra bedömt ur dressyrtävlingssynpunkt. Så detta blev en tävlingsponny och hamnade inte i avelsboxen :)
#4 Ett sådant sto har vi hemma. Hon har själv bra knärörelser både fram och bak av "lagom" natur, men hennes föl tycks det bli annorlunda med. Hon har producerat 3 st varav den äldsta blir 3 i år, men de alla har fått mycket bra bakbensaktivitet men sämre knän fram. Och då menar jag sämre cobtypiskt, men däremot är det exakt en sådan gångart som lämpar sig för ridning, aktivitet i överarmen och måttligt med knän som för hästen framåt istället för uppåt.
Framförallt fjolårets fölunge har en aktion i trav som skulle få inbitna halvblodsmänniskor att gråta av glädje.
Summan av mumman är att stoet kanske inte kommer ge guldföl på utställning, men de kommer att bli mycket bra bruksindivider därför anser vi henne ha ett lika högt avelsvärde som sto nr 1 som ger guldföl med höga knän.