Nej, inget som jag kommer på såhär upp o ner. Det ända var väl då vi målat om i en box, och min welsh stog där. Hon slickade på väggen, och fick därav kolik. När hon sedan bytte box, var allt så bra så. Kanske inte riktigt som du tänkt dig, men iaf något!

Mina är ju väldigt unga (5 och 1 år) och partbred och väldigt friska och sunda än så länge.

Men vad jag funderar på det är det med skimelsjukan, det finns ju så många skimlar.

När jag började rida så var det på ett litet welshstuteri i Jämtland och jag kan inte minnas att dom hästarna hade problem med någonting. Utom Zoraja som gick gall varje år, annars var hon frisk.

Jag har heller aldrig erfarit att de dragits med några speciella sjukdomar, men på ett annat forum har det dykt upp cystor i kotbenet som en ägare har drabbats av (alltså inte ägaren utan hästen *s*) och det har blivit vilda disskusioner huruvida man ska röntga sina hästar eller inte. Jag anser det svårt att stå för att man totalt ska röntga igenom sin häst innan man sätter den i avel "bara för att utesluta röntgenfynd". Vad ska man leta efter liksom? Och hur ska man tolka det man hittar?
Skulle ni röntga era ston innan ni satte dom i avel om dom i övrigt var friska?

Nej , varför röntga om stoet är friskt i övrigt….vill man hitta fel så hittar man alltid något som inte är bra…men en individ med ärftliga fel och ev. andra grova fel som kan påverka negativt på ev. avkomma ska man givetvis låta bli att avla på

.. det är facinerande hur "heta" disskusionerna blir direkt.. vet vad du menar..

Min har haft svårartad kolik till synes utan särskild anledning - han gick ute i sin vanlig gräshage och det var i juni månad.

Sedan dess har han haft mindre allvarliga kolikkänningar vid ett par tillfällen.

Han är gropig i halsen - ingen veterinär kan svara på vad det kan vara! Såg en bild på hans pappa häromveckan och såg då att hingsten har exakt likadana gropar!

Det vi har kunnat märka är luftrörsproblem, har ett äldre sto som vi köpt från england (där gick hon bara ute) hon blir hostig om det är det minsta hödamm eller spåndamm, dock symtomfri om vi vattnar höet och hon står på torv.

Min welsh mountin (död) hade fång flera ggr, även lätt för att hosta min vet sa att det är vanligt med imp ponny, symtomfri riktigt bra hö och torv.hade haft fång två ggr innan jag köpte henne fick veta det när jag haft henne några år.

kompis w. ponny cystor ( skimmel) när den blev gammal

Ridskolans W cob jätteproblem med magen, först trodde vi det var kolik, kan ha varit magsår vilat 6 mån nu symtomfri.

vet även två till a+b som har haft problem med fång, den ena var de tvungna ta bort eftersom den inte kom under vet.vård direkt, den andra är 25 år i dag och haft det en ggr

Just det med luftrörsproblem på framförallt importer kan jag tycka är ganska logiskt. Där går dom ute året runt med ständigt frisk luft. och här i sverige stänger vi in dom i ibland fuktiga och varma stall. Det går ju helt emot alla lagar om god ventilation för lungorna och då kommer ju också hosta och snörvel som ett brev på posten.

Däremot är det mer ett "fel" tycker jag om det dyker upp tex hosta och liknande på svenskfödda ponnyer. För dom har ju egentligen ingen anledning till att ha dåliga luftrör om dom vuxit upp bra.

#8 jag har mina hästar på lösdrift och hoppas att dom ändå kan stå i stall om det skulle behövas i framtiden.

Funderar på det här som skrivits i både den svenska årsboken och WPCS Journal om welshens benägenhet till både eksem och krubbitning.

Av de cobbar vi hittills haft är det endast 1 (av 10) som krubbitit och ingen har haft eksem. Hur är det hos er andra ? Är dessa problem verkligen så vanligt förekommande?

Dom artiklarna har jag nog missat, men så har jag inte Journalen heller. Eksemet törs jag inte sia om men kan känna spontant att det ju kan hänga ihop med alla vita tecken och ljusa manar och svansar som är vanligt förekommande. Ju större avsaknad av pigment ju skörare hud, så då är det ju inte så konstigt om många welshar får eksem, kanske?

Krubbitning har jag stött på en del. Men då på hingstar som stått inne/står inne mycket. Min egna krubbet när han köptes men det har så gott som försvunnit. I danmark stod han inne större delen av dagen pga hagbrist och flera hästar. Men nu när han går ute mycket och fodras med fri tillgång hö så gör han det inte längre. Jag tror det beteendet grundade sig på stressen av att inte kunna "bete sig som häst" som unghäst. Och det vet vi ju idag också efter att ha ägt honom i 7 år att han har starka rötter i sitt naturliga beteende och har ett mycket större behov än de flesta hästar jag träffat att få vara i sin flock dygnet runt och verka som ledare och leva som ursprungshästen gjorde.

Mycket krubbitning kommer nog ifrån hantering, medans en del av den säkerligen har genetisk betingning.
Intressant ämne!

Jag tror att mycket av det som diskuteras som "defekter", t ex hosta, luftrörsproblem och krubbitning, är orsakat av oss människor. Vi stänger in hästar i stall. Det är inte naturligt. Jag har två ston, ett sekt B och ett sekt D som båda hade allvarliga luftrörsproblem. Jag tog med mitt B-sto till veterinär som sa: ut i skogen med henne, det är nästan kvickdrag! Jag bytte stall dagen efter och flyttade ner dem i en skogshage långt från vägen. Efter 14 dagar var det återbesök och veterinären sa att han aldrig skådat en sådan snabb återhämtning, hon var ren i luftrören. Efter det går de på lösdrift och har aldrig några problem. Vad gäller krubbitning och vävning, så är det brist på vettig sysselsättning och beteenderubbningar. Ut med dem i hagen tillsammans med andra hästar! Exem är lite annorlunda, det kan vara ärvtligt tror jag, eller benägenheten att utveckla exem. Jag hade ett ettårigt sektion B-sto som fick en böld i ändtarmen, vi trodde först att det var kolik, men i Helsingborg konstaterade de bölden. Hon stog kvar 10 dagar. Där sprack böden och varet rann ut i buken. Hon fick en stark allergireaktion mot varet och sedan också pencellinet. Efter det fick hon exem i man och svans och jag är helt övertygad om att det var denna händelse som utvecklade det. Nu är hon såld och på det nya stället har hon inga problem alls, skönt.

 Förlåt långt inlägg, hoppas att någon orkar läsa.

Det här med krubbitning och anledningen till det att uppkommer är väldigt intrressant. Vår krubbitare avviker från alla teorier och utvecklade denna ovana redan som föl utan att någon annan i stallet gjorde det. Hans far är inte heller krubbitare. Han gick länge med mamma samt andra unghästar i mer än 12 tim/dygn med så gott som fri tillgång på grovfoder. Sommartid gick han sina första 2 år på Bassholmens hingstbete med 25 andra hingstar. Dessutom är han otroligt lugn och stabil i sitt psyke.

Varför har han då blivit krubbitare ??

Har själv en teori om att det här är något som han kommit på och som ger honom en njutning. Har också hört talas om att det skulle kunna ha med magen att göra, typ magkatarr.

Konstigt är det i alla fall…

#13 ja har hört en teori om att det kan komma av att föl inte får sova (djupt) utan blir störda gång på gång. Stämmer på en New Forest jag vet, men det finns nog många orsaker.

Jag tycker att welshhingstarna verkar få många anmärkningar på sin testikelstatus vid avelsvärderingarna (numera heter det ju inte så längre men ni vet vad jag menar). Hur är tex förekomsten av klapphingstar inom rasen?

#14 Det var en ny teori som jag aldrig hört talas om tidigare, men jag noterar intresserat alla teorier i ämnet. Den passar dock inte heller in på honom. Skulle vara så intressant att finna anledningen, men frågan är om vi någonsin får det.

#16 jag tror det finns många anledningar, precis som varför folk börjar röka.

#17 Säkert är det så. De är ju individer de med. Tror att man helt enkelt måste acceptera att det finns olika alternativa orsaker till att denna ovana uppstår. Man tycks i alla fall kommit fram till att krubbitning inte är "smittsamt", vilket kan vara skönt att veta om man råkar ha en krubbitare i stallet. 

#18 nej det är inte smittsamt, det är inte rökning heller.

#19 *Fniss*

#15  ja, håller med…07 var det en hel drös som fick just sådan anmärkning… av alla hingstar var det en bråkdel som gick igenom felfritt…hmm… jag är dock väldigt kritisk angående dessa "besiktningar" sedan turerna under 06.

Ridskolans cob som haft problem med magen har exem hon är imp Derwen fux , inte mycket vitt på henne

En valack på 70 talet e. Wärnanäs Florett var luftsnappare

Hingst med roterande testikel e.Näsbyholms Erker

Får man fråga vem det var efter Wärnanäs Florett? Han var en av dom hästar jag lärt mig rida på.

Puttar på denna lite. Inte för att det direkt berör ett rasvist problem. Men på Tidningen Ridsports hemsida står det idag ang en föreläsning om islandshästar och spatt, att den veterinären ifråga INTE avråder från att betäcka äldre djur som utvecklar spatt. Det har ju varit vilda disskusioner om det på annat forum, men här får då hälften av skaran kött på benen.
Att avla på vuxna djur med spatt är inte alls lika "farligt" som att avla på djur med spatt som utvecklats i låg ålder.
Jag tycker att det låter logiskt. Vad tycker ni andra?
Kan tyvärr inte direktlänka till artikeln, men den ligger på första sidan som rubrik på www.tidningenridsport.se

Spatt kan ju utvecklas sent pga olika anledningar… i vissa fall är det inte hästens fel… dock så skulle jag inte använda en som utvecklat tidigt… sen så måste man noga titta från fall till fall… hur och varför..

Jag har fått några fettknölar på min hingst, en rätt stor vid manken som ligger löst under huden, är det någon som har erfarenhet av det?

säker på att det är en fett knöl?  låter lite skumt… kan du skicka en bild till mig?

Ja min veterinär var ut och konstaterade att det nog var en fettknöl, den syns inte utan ligger begravd ovanpå ryggraden. den är som en 1 krona fast med lite fyllning, som en karamell ungefär. den ligger dessutom löst. Du får känna på den vid Rockelstad. Vet. sa att den nog blir knepig att operera ut pga stället men hon trodde aldrig att han skulle få men av den, och att den inte skulle ligga ivägen för sadeln, men det kanske kommer bli tokigt med selens placering!

jag måste få putta upp denna lite.

Jag fick nyligen höra något mycket tragiskt. En "bekansts-bekant" friska, fräsha och pigga sektion D treårs-sto hittades utan någon som helt förvarning död i hagen. Pigg och gla käkandes lunch och två timmare senare livlös i hagen utan några som helst synliga fel. Inget blod, inga svullnader och inga brutna ben. Försärkningsbolaget går inte med på obduktion och ägarna tar förståeligt inte kostnaden själv så varför stoet dog får vi aldrig veta.

Någon mer som har hört talas om hästar som dör utan uppenbar anledning, och vet ni isåfall om vad som är orsaken som låg bakom? Det här borde vara intressant om något för försäkringsbolagen att få reda på mer om, om det är så att raser faktiskt kan utveckla vissa genetiska defekter som gör att dom dör utan föregående anledning/händelse.

Har bara hört talas om ett cob-föl som dött tidigare, aldrig någon vuxen häst. Och när det gäller föl tror jag att bla jordbakterier kan ligga bakom mycket elände.

Artärer som brister brukar vara en orsak, men oftast på äldre eller ansträngda hästar.. Annars finns det väl flera möjligheter som botulism som du hallonquist nämde och hjärtfel av olika slag.

Det är så hemsk när sådant händer! de är ju oersättliga våra djur!